Ordet synod kommer ursprungligen från grekiskan och översätts ungefär till sammankomst eller församling (ordagrant betyder dock synod ”samma väg”). Den synodiska strukturen går således att finna i kyrkor. Det kan innebära ett kyrkomöte som sker i provinser, stift eller liknande. Synoden kan också betyda det högsta beslutande organet eller styrelsen i ett kyrkosamfund. I många kristna kyrkor används dock inte begreppet synod särskilt ofta, utan istället kallar man sammankomsterna för koncilier. Det finns dock vissa riktningar inom den kristna läran där den synodiska strukturen fortfarande används ofta, och dessa kan du läsa mer om här nedan.

Några av de kyrkliga samfund där synod och synodisk struktur används är inom den ortodoxa kyrkan, inte minst katolik-ortodoxa och orient-ortodoxa kyrkorna. Även i den katolska kyrkan används begreppet för att visa på en struktur inom samfundet. I dessa samfund används synod som begrepp för att beskriva möten som äger rum mellan biskopar. I den lutherska och presbyterianska kyrkan syftas synodisk struktur främst till den administrativa hierarkin inom ett samfund men kan också syfta till ett helt samfund i en specifik region eller liknande. Även inom en och samma kristen inriktning kan begreppet ha lite skilda betydelser.

Synodisk struktur inom den ortodoxa kyrkan

I den ortodoxa kyrkan är synoder möten mellan biskopar i de olika samfunden. Det är också en struktur där nya biskopar inom samfundet röstas fram. Gruppen av biskopar kallas vanligtvis för Helig Synod. I den orient-ortodoxa kyrkan är den Heliga Synoden toppen av kyrkans struktur och där bestäms alla regler gällande allt från samfundets administration till tro inom samfundet. Möten i form av synoder har i stort sett förekommit så länge vi vet. Det har varit ett sätt för läran och samfundet att utvecklas, genom att de högst rankade personerna (nästan alltid biskopar) träffas och diskuterar viktiga frågor.

Synodisk struktur inom den katolska kyrkan

Även inom den katolska kyrkan pratas det ofta om synodiska strukturer. En synod innebär att kyrkans ledare samlas för att diskutera frågor som rör kyrkans tro och moral men även disciplinära frågor och regler tas upp. Synoden äger rum ungefär vart tredje år men om speciella händelser uppstår kan extramöten hållas för deltagarna. Inom katolicismen kan dock en synodisk struktur även innebära den rådgivande strukturen med påven i toppen. Biskoparna som står påven närmast och således representerar honom röstas fram och ingår i en synodisk struktur bestående av ett antal biskopar med högt förtroende inom den katolska kyrkan.