Ordet synod kommer ursprungligen fr\u00e5n grekiskan och \u00f6vers\u00e4tts ungef\u00e4r till sammankomst eller f\u00f6rsamling (ordagrant betyder dock synod ”samma v\u00e4g”). Den synodiska strukturen g\u00e5r s\u00e5ledes att finna i kyrkor. Det kan inneb\u00e4ra ett kyrkom\u00f6te som sker i provinser, stift eller liknande. Synoden kan ocks\u00e5 betyda det h\u00f6gsta beslutande organet eller styrelsen i ett kyrkosamfund. I m\u00e5nga kristna kyrkor anv\u00e4nds dock inte begreppet synod s\u00e4rskilt ofta, utan ist\u00e4llet kallar man sammankomsterna f\u00f6r koncilier. Det finns dock vissa riktningar inom den kristna l\u00e4ran d\u00e4r den synodiska strukturen fortfarande anv\u00e4nds ofta, och dessa kan du l\u00e4sa mer om h\u00e4r nedan.<\/p>\n
N\u00e5gra av de kyrkliga samfund d\u00e4r synod och synodisk struktur anv\u00e4nds \u00e4r inom den ortodoxa kyrkan, inte minst katolik-ortodoxa och orient-ortodoxa kyrkorna. \u00c4ven i den katolska kyrkan anv\u00e4nds begreppet f\u00f6r att visa p\u00e5 en struktur inom samfundet. I dessa samfund anv\u00e4nds synod som begrepp f\u00f6r att beskriva m\u00f6ten som \u00e4ger rum mellan biskopar. I den lutherska och presbyterianska kyrkan syftas synodisk struktur fr\u00e4mst till den administrativa hierarkin inom ett samfund men kan ocks\u00e5 syfta till ett helt samfund i en specifik region eller liknande. \u00c4ven inom en och samma kristen inriktning kan begreppet ha lite skilda betydelser.<\/p>\n
I den ortodoxa kyrkan \u00e4r synoder m\u00f6ten mellan biskopar i de olika samfunden. Det \u00e4r ocks\u00e5 en struktur d\u00e4r nya biskopar inom samfundet r\u00f6stas fram. Gruppen av biskopar kallas vanligtvis f\u00f6r Helig Synod. I den orient-ortodoxa kyrkan \u00e4r den Heliga Synoden toppen av kyrkans struktur och d\u00e4r best\u00e4ms alla regler g\u00e4llande allt fr\u00e5n samfundets administration till tro inom samfundet. M\u00f6ten i form av synoder har i stort sett f\u00f6rekommit s\u00e5 l\u00e4nge vi vet. Det har varit ett s\u00e4tt f\u00f6r l\u00e4ran och samfundet att utvecklas, genom att de h\u00f6gst rankade personerna (n\u00e4stan alltid biskopar) tr\u00e4ffas och diskuterar viktiga fr\u00e5gor.<\/p>\n
\u00c4ven inom den katolska kyrkan pratas det ofta om synodiska strukturer. En synod inneb\u00e4r att kyrkans ledare samlas f\u00f6r att diskutera fr\u00e5gor som r\u00f6r kyrkans tro och moral men \u00e4ven disciplin\u00e4ra fr\u00e5gor och regler tas upp. Synoden \u00e4ger rum ungef\u00e4r vart tredje \u00e5r men om speciella h\u00e4ndelser uppst\u00e5r kan extram\u00f6ten h\u00e5llas f\u00f6r deltagarna. Inom katolicismen kan dock en synodisk struktur \u00e4ven inneb\u00e4ra den r\u00e5dgivande strukturen med p\u00e5ven i toppen. Biskoparna som st\u00e5r p\u00e5ven n\u00e4rmast och s\u00e5ledes representerar honom r\u00f6stas fram och ing\u00e5r i en synodisk struktur best\u00e5ende av ett antal biskopar med h\u00f6gt f\u00f6rtroende inom den katolska kyrkan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Ordet synod kommer ursprungligen fr\u00e5n grekiskan och \u00f6vers\u00e4tts ungef\u00e4r till sammankomst eller f\u00f6rsamling (ordagrant betyder dock synod ”samma v\u00e4g”). Den synodiska strukturen g\u00e5r s\u00e5ledes att finna i kyrkor. Det kan inneb\u00e4ra ett kyrkom\u00f6te som sker i provinser, stift eller liknande. Synoden kan ocks\u00e5 betyda det h\u00f6gsta beslutande organet eller styrelsen i ett kyrkosamfund. I m\u00e5nga… <\/p>\n