{"id":22,"date":"2019-08-27T11:17:54","date_gmt":"2019-08-27T11:17:54","guid":{"rendered":"https:\/\/www.mittiale.se\/?page_id=22"},"modified":"2019-11-05T09:03:41","modified_gmt":"2019-11-05T09:03:41","slug":"teologi","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.mittiale.se\/teologi\/","title":{"rendered":"Teologi"},"content":{"rendered":"

Fr\u00e5n 1536 till 2000 – i n\u00e4stan 500 \u00e5r allts\u00e5 – var Svenska kyrkan officiellt Sveriges statskyrka. \u00c5r 2000 best\u00e4mde riksdagen att stat och kyrka ska h\u00e5llas separerade, vilket resulterade i att Sverige inte l\u00e4ngre r\u00e4knar n\u00e5gon kyrka som statlig eller kommunal. Rent lagm\u00e4ssigt finns det fortfarande krav p\u00e5 att organisationen ska vara demokratisk och att religionen ska vara evangelisk-luthersk kristendom. I \u00f6vrigt innebar separationen fr\u00e5n staten att kyrkan blev mer frist\u00e5ende. Men vad var det som h\u00e4nde 1536, n\u00e4r den grundades, och hur s\u00e5g kyrkosituationen ut i Sverige innan dess?<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Redan 1927 p\u00e5b\u00f6rjades separation fr\u00e5n katolska kyrkan n\u00e4r Gustav Vasa fick igenom beslutet att kungen skulle ha r\u00e4tt att beslagta kyrklig egendom. 1536 var \u00e5ret d\u00e5 svenska kyrkan avskaffade den s\u00e5 kallade kanoniska r\u00e4tten. Kanonisk r\u00e4tt beslutade bland annat om hur kristet liv torde se ut och definierade krav p\u00e5 pr\u00e4ster. Dessa regler hade satts av katolska kyrkan. Avskaffandet var det sista maktbandet som br\u00f6ts med Vatikanstaten. F\u00f6ljden blev ett mer sj\u00e4lvstyrt Sverige i och med att kraven fr\u00e5n p\u00e5ven f\u00f6rsvann. \u00c4rkebiskopen blev ny ledare f\u00f6r svenska kyrkans gemensamma organ.<\/p>\n

En process som tog m\u00e5nga \u00e5r<\/h2>\n

Svenska kyrkans reformation inleddes med andra ord 1527. Svenska kyrkans start \u00e4r dock satt till 1936 eftersom banden med katolska kyrkan definitivt d\u00e5 var brutna. Det tog dock flera \u00e5r innan gemensamma regler utformades. 1572, tolv \u00e5r efter Gustav Vasas d\u00f6d, anammades Svenska kyrkoordningen, men den efterf\u00f6ljdes av interna stridigheter i n\u00e4stan 20 \u00e5r. Till slut, \u00e5r 1593, antog Svenska kyrkan officiellt den lutherska trosbek\u00e4nnelsen i Uppsala m\u00f6te. M\u00f6tet anses idag vara b\u00f6rjan p\u00e5 en ny epok i svensk historia eftersom det satte Sveriges riktning och attityd gentemot kyrkan i flera hundra \u00e5r fram\u00e5t.<\/p>\n

Kontroversiell kung med egen agenda<\/h2>\n

Gustav Vasa \u00e4r en av Sveriges mest betydelsefulla kungar. Han beskrivs ofta i historieb\u00f6cker som landsfader, men har ocks\u00e5 kritiseras f\u00f6r att ha centraliserat makten och \u00f6kat statens inflytande p\u00e5 bekostnad av befolkningen och kyrkan. Tack vare att han lyckades besegra den danska kungen Kristian ”Tyrann” II hade han stort f\u00f6rtroende och st\u00f6d n\u00e4r han sj\u00e4lv kr\u00f6ntes till kung. Gustav Vasa attraherades av Martin Luthers id\u00e9er kring reformationen av kyrkan s\u00e5 fort de b\u00f6rjade spridas fr\u00e5n Tyskland till \u00f6vriga Europa. Han var definitivt drivande i att genomf\u00f6ra reformationen \u00e4ven i Sverige.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fr\u00e5n 1536 till 2000 – i n\u00e4stan 500 \u00e5r allts\u00e5 – var Svenska kyrkan officiellt Sveriges statskyrka. \u00c5r 2000 best\u00e4mde riksdagen att stat och kyrka ska h\u00e5llas separerade, vilket resulterade i att Sverige inte l\u00e4ngre r\u00e4knar n\u00e5gon kyrka som statlig eller kommunal. Rent lagm\u00e4ssigt finns det fortfarande krav p\u00e5 att organisationen ska vara demokratisk och… <\/p>\n

Read more Teologi<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1193,"featured_media":21,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"categories":[],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.mittiale.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/22"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.mittiale.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.mittiale.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mittiale.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1193"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mittiale.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=22"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.mittiale.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/22\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":67,"href":"https:\/\/www.mittiale.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/22\/revisions\/67"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mittiale.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/21"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.mittiale.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=22"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mittiale.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=22"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mittiale.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=22"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}